![\"41dxyzsAzIL._SL500_AA300_\"](\"https:\/\/www.inglandstrom.com\/wp-content\/uploads\/2010\/04\/41dxyzsAzIL._SL500_AA300_.jpg\" "\\"41dxyzsAzIL._SL500_AA300_\\"")
<\/p>\n<\/p>\n
De senaste dagarna har jag l\u00e4st Leslie Bennets’ bok The Feminine Mistake: Are we giving up too much? som handlar om kvinnor, barn, och jobb (och en del om m\u00e4n ocks\u00e5, mest om hur de \u00e4r kn\u00f6lar som l\u00e4mnar familjen \u00e5t sitt ekonomiska \u00f6de n\u00e4r de tr\u00f6ttnat p\u00e5 \u00e4ktenskapet).<\/p>\n
Bennetts inleder med att konstatera att hennes bok inte alls \u00e4r n\u00e5got inl\u00e4gg i den gamla dammiga och okonstruktiva Mommy Wars-debatten. I f\u00f6rordet f\u00f6rs\u00e4krar hon att hon har full respekt f\u00f6r kvinnors val, vilket det \u00e4n m\u00e5 vara, och hon p\u00e5pekar att hon minsann \u00e4lskar att arrangera blommor, inreda sitt hem, och laga mat. Ocks\u00e5.<\/p>\n
Jag kan inte riktigt h\u00e5lla med henne om det, jag tycker nog att Leslie Bennetts’ bok, The Feminine Mistake: Are we giving up too much?<\/a> \u00e4r ett inl\u00e4gg i Mommy Wars-debatten s\u00e5 det bara skriker om det; det \u00e4r ett basebolltr\u00e4 i huvudet p\u00e5 kvinnor som tagit beslutet att stanna hemma och ta hand om sina barn p\u00e5 heltid.<\/p>\n Det \u00e4r en intressant bok om man vill l\u00e4ra sig mer om l\u00e4get p\u00e5 den amerikanska familj-vs-arbetsfronten. Inte minst \u00e4r den intressant om man vill f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5got av tonl\u00e4get p\u00e5 debatten. Ganska h\u00f6g, f\u00e5r man s\u00e4ga.<\/p>\n Boken \u00e4r ganska r\u00f6rig ibland och vissa argument och teman \u00e5terkommer Bennetts till om och om och om igen. Jag l\u00e4ser och l\u00e4ser och f\u00f6rst\u00e5r hur viktigt<\/em> hon tycker att det h\u00e4r \u00e4r och hur g\u00e4rna hon vill f\u00e5 l\u00e4saren att f\u00f6rst\u00e5<\/em>, men det blir lite tr\u00f6ttsamt. En alert redakt\u00f6r hade kanske kunnat anv\u00e4nda r\u00f6dpennan lite oftare, kanske rentav plockat bort ett och annat kapitel, men Leslie Bennets \u00e4r contributing editor p\u00e5 Vanity Fair sedan tjugo \u00e5r tillbaka, s\u00e5 hon skriver v\u00e4l sin bok som hon vill antar jag.<\/p>\n Det grundl\u00e4ggande argumentet i Bennets’ bok \u00e4r detta:<\/p>\n ”Yes, women are entitled to make their own choices; yes, raising children is an essential, deeply meaningful, and socially valuable occupation. But those arguments entirely miss the larger point, as does the current debate over ”choice feminism.” In the end, the real question isn’t about feminism at all; it’s about survival. When women rely on blind faith to safeguard their financial security, they put their own futures and those of their children at risk. If your husband divorces you or drops dead, was it really such a great idea to stay home if you can’t afford to buy groceries to feed your kids <\/em>(Bennets, p. 311)?”<\/p>\n I oceaner av exempel visar Bennet vilka ekonomiska risker som \u00e4r f\u00f6renade med l\u00e5nga uppeh\u00e5ll fr\u00e5n arbetsmarknaden, hur sv\u00e5rt det kan vara att komma tillbaka efter flera \u00e5rs uppeh\u00e5ll, hur mycket man halkar efter i l\u00f6nel\u00e4ge, vad som kan intr\u00e4ffa om mannen d\u00f6r, vill skiljas, f\u00f6rlorar jobbet, blir sjuk och f\u00f6rlorar arbetsf\u00f6rm\u00e5gan osv osv. Hon intervjuar m\u00e4n som ber\u00e4ttar om hur pressade de k\u00e4nner sig \u00f6ver att vara ensamma familjef\u00f6rs\u00f6rjare, eller som skulle vilja byta karri\u00e4r men som inte kan eller v\u00e5gar eftersom ekonomin h\u00e4nger p\u00e5 honom och enbart p\u00e5 honom.<\/p>\n Det g\u00e5r att kombinera arbete och familj, h\u00e4vdar Bennets. Det \u00e4r sv\u00e5rare i USA \u00e4n i m\u00e5nga andra l\u00e4nder, men det g\u00e5r; det beh\u00f6ver inte vara antingen-eller. Och s\u00e5 visar hon om och om igen (det \u00e4r h\u00e4r det blir rej\u00e4lt tr\u00f6ttsamt) hur kvinnor lyckas kombinera barn och jobb s\u00e5 till den milda grad att jag till sist blir alldeles matt och en enda fr\u00e5ga g\u00e5r runt i huvudet p\u00e5 mig: Varf\u00f6r, till och med i denna bok, \u00e4r det bara kvinnor som ska lyckas kombinera barn och familj i detta land, var \u00e4r m\u00e4nnen, hur ska f\u00f6r\u00e4ldrar fixa det d\u00e4r kombinerandet tillsammans?<\/p>\n Framemot slutet av boken kommer det faktiskt ett kapitel om det ocks\u00e5, som handlar b\u00e5de om m\u00e4nnens ansvar, om hur det l\u00e5ngsamt f\u00f6r\u00e4ndras, och om hur amerikansk familjepolitik \u00e4r n\u00e4rmast obefintlig och beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 att fler m\u00e4nniskor inte ska beh\u00f6va k\u00e4nna att man m\u00e5ste v\u00e4lja.<\/p>\n Framemot slutet av boken framh\u00e5ller Bennetts ocks\u00e5 att vi alla har ett ansvar ut\u00f6ver det rent individuella, att beslutet att sluta jobba har implikationer, f\u00f6r v\u00e5ra egna barn och f\u00f6r n\u00e4sta generation f\u00f6r\u00e4ldrar, b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n. Om vi drar oss tillbaka fr\u00e5n arbetsmarknaden ist\u00e4llet f\u00f6r att kr\u00e4va f\u00f6r\u00e4ndring kommer arbetsgivare aldrig att beh\u00f6va inf\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrav\u00e4nligare arbetsvillkor, det kommer aldrig att finnas en amerikansk familjepolitik v\u00e4rd namnet.<\/p>\n