{"id":1802,"date":"2010-11-08T21:23:53","date_gmt":"2010-11-09T05:23:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.inglandstrom.com\/?p=1802"},"modified":"2010-11-09T09:47:59","modified_gmt":"2010-11-09T17:47:59","slug":"robin-hood-revisited","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/?p=1802","title":{"rendered":"robin hood revisited"},"content":{"rendered":"

Amerikaner, de \u00e4r f\u00f6r h\u00e4rliga. Helt ober\u00e4knerliga, helt mots\u00e4gelsefulla, helt om\u00f6jliga att f\u00e5 n\u00e5got slags grepp om.<\/p>\n

Att f\u00f6rs\u00f6ka navigera bland alla\u00a0 h\u00f6gljudda och spretiga politiska \u00e5sikter \u00e4r lika frustrerande som att plocka ihop tv\u00e5 sm\u00e5 pojkars hockeyutrustning efter tr\u00e4ningen: det \u00e4r f\u00f6r mycket, f\u00f6r m\u00e5nga delar, man vet inte riktigt vad de hade med sig eller var allting tagit v\u00e4gen, man gl\u00f6mmer alltid n\u00e5got, ungarna springar \u00e5t alla h\u00e5ll och det slutar oftast med att man, vit av tillbakah\u00e5llen ilska, v\u00e4ser (man v\u00e5gar inte skrika, det \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga andra f\u00f6r\u00e4ldrar i n\u00e4rheten) \u00e5t dem att om de inte kommer nu, omedelbart, s\u00e5 f\u00e5r de inte g\u00e5 p\u00e5 en hockeytr\u00e4ning n\u00e5gonsin<\/em> mer i hela deras stackars barnaliv.<\/p>\n

De \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga och landet \u00e4r s\u00e5 stort: en trend eller en politisk \u00e5sikt som \u00e4r stark i ett h\u00f6rn av landet existerar inte i ett annat; en grupp m\u00e4nniskor som r\u00f6star f\u00f6r mer tepartyn och mindre statlig inblandning\u00a0 kan st\u00e4llas mot en annan grupp – och en tredje och fj\u00e4rde och femte och tionde – som uttrycker olika grader av avvikande \u00e5sikter.<\/p>\n

Ibland ryms mots\u00e4ttningarna inom en och samma person, vilket st\u00f6kar till allting \u00e4nnu mer. S\u00e5 kan till exempel en person som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt f\u00e5r bidrag fr\u00e5n staten samtidigt h\u00f6gljutt kr\u00e4va att statens inblandning i m\u00e4nniskors liv ska vara minimal och ska framf\u00f6r allt inte h\u00e5lla p\u00e5 att dela ut en massa bidrag till h\u00f6ger och v\u00e4nster. Go figure that one out.<\/p>\n

Som ett exempel p\u00e5 all denna spretighet kan man ta en debattartikel fr\u00e5n dagens Los Angeles Times<\/a> d\u00e4r\u00a0 Harvardforskaren Michael I. Norton och hans kollega Dan Ariely vid Duke University redovisar en unders\u00f6kning de gjort och d\u00e4r 5000 personer svarat p\u00e5 fr\u00e5gor som r\u00f6r ”wealth distribution” bland befolkningen (det \u00e4r s\u00e4kert en allm\u00e4nt vedertagen term inom ekonomi, men jag vet inte riktigt vad som menas med wealth och jag hittar inte artikeln, s\u00e5 jag k\u00f6r med ordet wealth och wealth distribution.”).<\/p>\n

Variationerna i ”wealth” \u00e4r stora i USA f\u00f6rst\u00e5s: f\u00f6rfattarna h\u00e4nvisar till en unders\u00f6kning gjord av Edward Wolff vid New Yorks universitet d\u00e4r Wolff konstatera att de rikaste 20 procenten av befolkningen \u00e4ger 85% av landets ”wealth”, medan de fattigaste 40 procenten inte \u00e4ger n\u00e4stan n\u00e5gonting alls.\u00a0 (”very near 0%”).<\/p>\n

Hur som helst, Norton och Ariely st\u00e4llde tv\u00e5 fr\u00e5gor till 5000 personer med olika k\u00f6n, politisk hemvist, \u00e5lder och inkomst. Man fr\u00e5gade dem hur de trodde att dagens ”wealth distribution” s\u00e5g ut, och man fr\u00e5gade om vilken wealth distribution\u00a0 de ans\u00e5g vara idealt.<\/p>\n

Resultat: Samtliga svarade fel p\u00e5 f\u00f6rsta fr\u00e5gan. Alla gissade f\u00f6rst\u00e5s att det finns stora skillnader, men en ”typisk” gissning var att den 20 rikaste procenten av befolkningen \u00e4ger 60 procent av tillg\u00e5ngarna och att de 40 fattigaste procenten \u00e4ger 10 procent. Inget konstigt med det, det \u00e4r inte l\u00e4tt att gissa r\u00e4tt p\u00e5 procenten, men h\u00e4r kommer det sp\u00e4nnande:<\/p>\n

P\u00e5 den andra fr\u00e5gan svarade n\u00e4mligen en stor majoritet inom samtliga grupper som deltog i unders\u00f6kningen att det b\u00f6r finnas skillnader i ett samh\u00e4lle, men att de b\u00f6r vara betydligt mindre \u00e4n de \u00e4r idag: 30 procent till de rikaste 20 procenten, 25 procent till de fattigaste 40 procenten av befolkningen tyckte man var en lagom f\u00f6rdelning.<\/p>\n

Norton och Ariely sammanfattar:<\/p>\n

”In fact, Americans reported wanting to live in a country that looks more like Sweden than the United States.”<\/p>\n

Och till sist: ”Rather, they [Americans] seem to favor policies that involve taking from the rich and giving to the poor.”<\/p>\n

Jag f\u00f6rs\u00f6ker se hur man kan se detta \u00f6verraskande forskningsresultat i ljuset av f\u00f6rra veckans val, om det kanske fanns n\u00e5got i valresultatet som antydde att en stor del av den amerikanska befolkningen hyser dessa Robin Hood-liknande \u00e5sikter, men jag har inte lyckats. Att en majoritet av v\u00e4ljarna skulle vilja ha n\u00e5gon form av omdistribuering av ekonomiska tillg\u00e5ngar \u00e4r f\u00f6rmodligen det absolut sista en eftervalsanalys skulle kunna komma fram och d\u00e5 bara med en mycket stor portion god fantasi.<\/p>\n

Ja, och om man d\u00e5 till sist ger sig p\u00e5 att l\u00e4sa kommentarerna (vilket man generellt sett b\u00f6r undvika eftersom kommentarerna i tidningar l\u00e4tt kan f\u00e5 en att tappa tron p\u00e5 m\u00e4nskligheten) d\u00e4r Norton och Arielys inl\u00e4gg s\u00e5vitt jag l\u00e4st slaktas j\u00e4ms med fotkn\u00f6larna s\u00e5, ja, inte vet jag.<\/p>\n

Obegripligt, sp\u00e4nnande men helt obegripligt I tell you.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Amerikaner, de \u00e4r f\u00f6r h\u00e4rliga. Helt ober\u00e4knerliga, helt mots\u00e4gelsefulla, helt om\u00f6jliga att f\u00e5 n\u00e5got slags grepp om. Att f\u00f6rs\u00f6ka navigera bland alla\u00a0 h\u00f6gljudda och spretiga politiska \u00e5sikter \u00e4r lika frustrerande som att plocka ihop tv\u00e5 sm\u00e5 pojkars hockeyutrustning efter tr\u00e4ningen: det \u00e4r f\u00f6r mycket, f\u00f6r m\u00e5nga delar, man vet inte riktigt vad de hade med […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[30],"class_list":["post-1802","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized","tag-politik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1802","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1802"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1802\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1804,"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1802\/revisions\/1804"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1802"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1802"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.inglandstrom.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1802"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}