Till och med rubriken är kort

januari 13th, 2009 § 2 comments

Jag läser inga romaner längre. Ibland börjar jag läsa en, men jag avslutar den inte. På sistone har jag påbörjat, men inte avslutat, Pojkår (J.M Coetzee), White Teeth (Zadie Smith) en bok av Klas Österberg från 1978 och en ganska ny bok av T.C. Boyle. Inga dåliga grejer alltså, jag kan inte direkt skylla på att det var usla böcker som inte gick att ta sig igenom.

Istället läser jag novellsamlingar. Eller "short stories", jag vet inte riktigt vad det heter på svenska. Både fiction och non-fiction. Det är mycket praktiskt: Jag hinner läsa en halv berättelse, en hel om den är kort och jag måste vänta på grönt ljus, på väg till jobbet på morgonen. Jag kan läsa två medan jag steker plättar. Om jag är asocial och inte äter lunch med mina kollegor så hinner jag också med ett par stycken.

Någon enstaka gång, om jag råkar ha haft en bok liggande i bilen och det är ett långt rödljus, har det hänt att jag läst i bilen. Då har jag känt hur jag i ett slag fövandlats till en sån där tyypisk amerikaaan, en sån som gör saker i bilen som man inte bör göra och som svenskar i gemen tycker om att fnysa föraktfullt åt. För en svensk kör med händerna på tio över två i alla väder om det så skulle kosta honom livet, det vet man ju. "Live a little", vill man säga till dessa människor. "Ta en klunk kaffe, klia dig i nacken om du känner för det. Var lite crazy." I alla fall, jag gör inte det ofta alls, dels för att jag inte kör mycket bil, dels för att hur det nu än är så blir man lite ouppmärksam när man läser något spännande. Man glömmer bort att lyfta blicken och när man sedan gör det så har kön börjat röra på sig och bilen bakom lägger sig på tutan, med all rätt, för det finns inget mer irriterande än folk som stoppar upp trafiken.

På detta vis (men nästan aldrig i bilen) har jag läst ett par böcker av David Sedaris, en bok av Kary Mullis (nobelpristagare i kemi) och ett par böcker med berättelser om Los Angeles , skrivna av lokala författare. De böckerna ska jag skriva något ordentligt om sedan. Nu, sömn.

§ 2 Responses to Till och med rubriken är kort"

  • Ing skriver:

    Nähä, du ser, det är fler än jag som inte borde köra bil alls :.) Jag har inte läst någonting alls av Zadie Smith ännu, så jag ser fram emot det. Är inte white teeth den första, och den bästa?

  • Petra H skriver:

    Ha ha, jag märkte inte ens att det stod tio ÖVER två, ha ha :DHoppas att du får läst White teeth någongång, den är bra!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

What's this?

You are currently reading Till och med rubriken är kort at Ingegerd Landström.

meta