Idag har det hänt stora saker i vår sommarstuga, ity idag har rörmokaren dragit åt den sista skruven i det sista röret och nu har vi både vatten och avlopp! Jag funderade ett ögonblick på att fota toalettstolen och lägga upp den här, men njae, det kändes inte riktigt bra. Jag tror att ni förstår min glädje ändå.
Det har varit något av en pärs att ha den här rörmokaren här. Dels är han mycket flexibel och kommer när han känner för det, inte nödvändigtvis på den avtalade tiden. Hela förmiddagar har jag traskat runt på gården i spänd förväntan på om det bli något rörmokeri idag eller inte och de dagar när hans lilla gråa skåpbil verkligen har kört upp på gården har jag utropat "Yes!" Tyst för mig själv förstås, eftersom jag inte vill börja dagen med att skapa en dålig stämning mellan oss. Jag har hört sägas att det är så rörmokare "är", de vill ha sin frihet och följer inga andras klockor, så det är ingenting som man kan göra något åt. Gott så.
Det har också varit något av en pärs därför att jag vet inte riktigt vad jag ska prata med den här rörmokaren om. Vi har umgåtts en del de här dagarna, han och jag, idag fick jag till exempel stå och hålla i en elsladd ett bra tag medan han var nere i brunnen och borrade hål och skruvade och gick an. Som vanligt kunde jag inte komma på något att säga. Jag ville inte kallprata om vad som helst, tänkte att det nog skulle störa honom i hans jobb. Jag funderade på om jag kanske skulle fråga vad han gjorde, ställa några rörmokerifrågor helt enkelt, för att bryta tystnaden, men så tänkte jag att jag nog bara verkar korkad så jag avstod. Det fick bli besvärande tystnad istället.
Imorgon blir det listmåleri tillsammans med min Ipod.
Lämna ett svar