Jag kastar mig mellan bokgenrerna nu för tiden.
Nyss har jag läst ut Joan Didion, "Where i was from", som jag ska skriva något om sedan. Tills vidare kan jag rekommendera den till alla som vill förstå Kalifornien, dess historia och dess självbild, litet bättre. Man bör dessutom vara en sådan läsare som inte blir irriterad på författare som skriver långa meningar innehållandes en imponerande mängd bisatser.
Så, igår kväll började jag med en skämsbok, "A new earth", av Eckhart Tolle. Det är en bok som det pratas om på jobbet då och då på lunchrasterna, den ska vara så förfärligt bra, eller budskapet ska vara det snarare. Oprah har dessutom tagit honom till sitt hjärta och tillsammans håller de två på att frälsa världen eller något liknande.
Så jag hörde Tolles namn jämt och ständigt på jobbet och det var prat om "ego" hit och dit och så, på bokfestivalen, så låg han där på ett bokbord och kostade nästan ingenting och han liksom bara halkade ner i väskan, jag vet inte hur det gick till. Och så igår hade jag beslutsångest där jag stod vid bokhyllan och skulle välja en ny bok och så blev det den.
Jag har bara kommit tio sidor så jag ska inte säga något. Den är litet pretto kanske, jag har svårt för stora ord som "awakening" och frågor som "is humanity ready?" och jag har svårt för filosofer med anspråk på att omvända hela mänskligheten. Och så det där med Oprah…
Det kan eventuellt vara så att jag inte är redo att ta emot budskapet och då är det kört, då kan jag lika gärna lägga ner alltihop. Tolle konstaterar nämligen om sitt budskap att: "It can only awaken those who are ready."
Vi får väl se.
Ha ha, ursäkta mitt syftningsfel – det är Kristin Lavransdotter som jag tyckte var lite för tung imellanåt, mycket om hur hon bad till Gud, kände [katolsk] skuld etc. Sigrid Undset konverterade visst till katolicismen efter hon skrivit boken, vilket jag kan förstå – hon måste ha funderat mycket på religionen under tiden hon skrev boken.
Jag har inte tagit mig förbi de där tio första sidorna, men jag ska faktiskt anstränga mig litet nu. Är det Obama eller Kristin Lavransdotter som är för religiös???
Hm… frälsa världen med Oprah – det låter inte riktigt som min sorts bok heller! Ska kolla in Joan Didions bok, jag skriver ju gärna själv långa meningar med många bisatser 😉 Men först ska jag läsa ut Baracks självbiografiska bok, nu när jag äntligen läst ut Kristin Lavransdotter – bra men lite för mycket religiositet…