Ännu ett feminismkrig (artikellänkar och kommentarer kan man till exempel hitta här) rasar i det jämställda konungariket Sverige och om jag bara hade en mer konkret barrikad att kliva upp på så skulle jag genast göra det, iklädd mina allra rödaste strumpor.
För att markera mitt stöd för den feministiska kampen i Sverige, och eftersom det faktiskt är en av mina nyårsförhoppningar, så bakar jag bröd. Scones närmare bestämt, den allra enklaste formen av brödbak, ett som man inte kan misslyckas med.
Trodde jag. Men nu har jag lärt mig att whole wheat flour inte är detsamma som gramhamsmjöl och att om man ersätter det senare med det förra utan att justera mängden så blir resultatet ett slags mycket kompakta, men ändå mjuka, klumpar som smakar whole wheat flour och just ingenting annat. Inte ens flera skivor herrgårdsost och frikostigt med marmelad gör att det smakar bättre.
Men det är ok, jag ger inte upp, det var ju bara första försöket och i fortsättningen ska jag använda mig av amerikanska recept så att det blir mera ordning på mjölsorterna. Och så tror jag på en individualiserad föräldraförsäkring inom en snar framtid. Det är trots allt ett nytt år, man måste vara optimist!
Jag vet inte om feminister är argare nu är tidigare, kanske framställs vi som det bara? Eller så kanske alla de 70-talsfeminister som trodde att allting verkligen skulle bli jämställt har blivit riktigt förbannade nu när de märker att det står och stampar…men vad häftigt att du var med då, det var sannerligen inte jag. Bättre sent än aldrig.
Jag brukade sta pa barrikaderna och sjunga for full hals: Ah, ah, ah tjejer… pa 70-talet. I Sverige. Jag har fatt kanslan att ’feminister’ idag ar mycket *argare* an vad vi var da?Jag har ocksa misslyckats med manga bak har. Mina recept funkar *inte alls*. Det har att gora med luftfuktighet och hojd over havet. Who knew?Och jag tror att dom forsoker lura oss med mjolet. Sa att vi ska *tro* att det ar halsosamt, nar det i sjalva verket inte ar det. JMHO.