Varje gång jag läser något om försöken att förbättra kollektivtrafiken i Los Angeles så tänker jag att diktatur nog inte är så tokigt ändå.
För varje förslag om att dra tågspår efter en viss rutt eller att bredda särskilt hårt trafikerade motorvägar eller vad det nu kan vara möts av vilda protester från husägare i de områden som "drabbas." Det är skräck för ökad kriminalitet, ökad bebyggelse, förstörd utsikt, "break-up of community" och så vidare i all oändlighet.
Och visst kan man ha förståelse för åtminstone en del av argumenten. Men ändå. Alla människor som bor här är rörande överens om att trafiksituationen är outhärdlig och att det måste göras något åt den. Men det finns ju ingen ledig mark, allt är bebyggt, och någonstans måste spåren dras eller motorvägarna ges plats.
Nej, det behövs en enväldig, upplyst trafikdiktator som tar tag i det här tycker jag. Någon som ser till ALLAS bästa och inte har några intressen åt något håll och som pekar med hela handen och säger "HÄR och ingen annanstans ska spåren gå och därmed jämt! Nu börjar vi bygga!"
Och om två år kan man snabbt och smidigt ta sig kors och tvärs genom Los Angeles med buss och tåg och luften är mycket bättre, road rage är ett minne blott och alla tycker att det här var ju inte så tokigt ändå.
Mer diktatur åt folket!
Vad skönt att man kan ta sig fram på cykel hemma hos dig, våra trafikplanerare borde åka på studiebesök. Om det nu skulle hjälpa, det är verkligen så hopplöst trångt här så man får inte ens plats med cykelbanor. Hur ska man då kunna komma överens om vart tågspår och motorvägsbreddningar ska dras? Jag tror inte man kommer till några beslut förrän allting bara kraschar och hela Los Angeles förvandlas till en enda stor parkeringsplats (vilket den ju redan är ibland…).
Ja, kan nästan hålla med dig. Lite diktaturstyre i de här frågorna skulle inte skada. Här i Portlandområdet finns det ju ett relativt nytt pendeltågssystem (MAX), de började bygga spår och stationer 1986 och sen dess finns det flera linjer och nya linjer kommer hela tiden till (tror ett nytt spår är klart 2008 och sen 2014). Det som är riktigt bra är att de flesta större arbetsplatser har free shuttle från och till tågstationerna, så även om tågstationen ligger en bit bort från arbetsplatsen lönar det sig ta tåget för en free shuttle finns på plats att ta en till jobbet den sista biten.Cykelbanor är det också bra planerat med, i princip finns de överallt och de går parallellt med vanliga vägarna. Numera lär det även finnas en cykelbana som gör förorterna kan ta sig med cykeln in till downtown, en cykelbana går längs Sunset Highway (US 26). Jag har aldrig cyklat där, från min förort är det för långt bort. Men suveränt med alternativ och cykelbanor. Jag har dock inte alls satt mig in i hur själva byggandet och planerandet gått till av tågsystemet, hur motståndet från markägare osv varit. Portlandområdet med förorter är dock ett relativt glesbebyggt område om man jämför med LA där säkert alla små landbitar är upptagna.I alla fall, även här ökar trafiken hela tiden och det pratas om nödvändiga utbyggnader av vägar och liknande. Jag tycker redan nu det känns som vägnätet tar över alltför mycket. Även i förorterna är det ju minst tvåfiliga vägar överallt. Det känns så konstigt att vara i en förort men vara omgiven av så stora vägar överallt, det gör det känns större än vad det är.Hur som helst, detta var mina tankar bara…