Men James Woods, det var ju James Woods jag skulle berätta om först och främst. När jag kom ut från department of planning och skulle styra stegen mot närmaste kaffeställe så höll solbrända män i shorts och traktorkeps från Fox Entertainment på att spela in film. Eller möjligtvis var det en tv-serie. Shrak? Shark? Något sådant. Och där stod James Woods nedanför trappan till the Municipal Court med en advokatliknande kvinna och samtalade allvarligt, samtidigt som ett antal statister traskade in och ut ur byggnaden.
"Reset" ropades det i högtalarna – inte ett enda"action" hörde jag, bara "reset" – och då backade James Woods, kvinnan och alla statister tillbaka till sina ursprungspositioner och sedan gjorde de om alltihop. Det blev ganska många "reset" innan allt var klart och varje gång såg det ut om om tillvaron snabbspolades bakåt en minut. Märkligt.
När de var klara gick statisterna iväg och kvitterade ut stora kameror, till påföljande scen antar jag, James Woods gick iväg och lekte med sin lilla hund, och jag gick och köpte kaffe.
Det var så nära det glamourösa filmstjärnelivet jag någonsin kommit under mina tre år här och mycket närmare än så lär det väl inte bli. Och jag hade inte kameran med mig!
Lämna ett svar