Jag har varit litet datortrött på sistone, därav bloggtorkan. Eller datortrött och datortrött, jag har varit litet trött och less i största allmänhet och jag har inte haft något att berätta. Och mina barn har varit förkylda och jag har varit förkyld, men nu är vi friska och inte alls lika trötta längre, så nu kanske det kan bli något skrivet här framöver.
Vi har varit till Topanga Canyon idag, min dotter och jag, på hennes livs första ridlektion. Hon fick rida en väldigt stor och väldigt gammal häst – 28 år, kan hästar verkligen bli så gamla? – som heter TomCat. Och det var så roligt och alla människor där var så snälla och trevliga och jeansklädda och hästarna så fina och jag vill bara börja rida NU. Men var sak har sin tid och nu är det sju-åringens tur att rida, inte min, och hon tyckte alltihop var förfärligt spännande och jag är så glad för hennes skull.
Topanga Canyon sedan, vilket ställe. Jag ska ta med kameran nästa gång och visa bilder från en helt annan värld och en helt annan tid. Det är ett gammalt hippie-community meets the Wild West och det är fullt av gamla rackliga träkåkar (och en hel del fina träkåkar också) och Andy's hardware store och en supermarket som inte heter Ralph's eller Von's eller något annat kedjenamn. Det är alldeles underbart, jag vill flytta in i en av de där kåkarna och aldrig åka därifrån, bara gå där i min trädgård och pyssla, handla på affären, köpa litet skruvar och en hammare på järnhandeln, skriva på min bok, ta en öl med grannen på kvällen medan våra ungar leker tillsammans, och kvista över till hästarna allt som oftast. Så vill jag ha det, precis exakt så.
Ps. Så här snäll är min svärmor. Hon har bidragit till sju-åringens ridlektioner och skrev ut en check som hon gav mig. Den var på 1000 dollar. Ett tusen dollar gott folk, det blir mycket ridning för de pengarna. Eller ganska mycket, de är inte så förfärligt billiga de där ridlektionerna, men i alla fall, en hel del ridning blir det. Och jag tänkte litet försiktigt för mig själv att kanske jag kan sno åt mig några av lektionerna för egen del också, men så kan man väl ändå inte göra. Stjäla ridlektioner av ens eget barn. Att jag inte skäms!
Tack hörni, för alla goda argument, jag tror jag gör det! Veronika, TomCat bär sitt namn sedan födseln, helt oberörd och ointresserad av nytillkomna Hollywoodtrender och kärlekspar. Och Topanga Canyon ligger ungefär en halvtimmes väg med bil från oss, om det inte är någon trafik vill säga. Igår tog det en dryg timme, så vi måste se till att hitta ridtider som inte krockar med rusningstrafiken, vilket inte är alldeles enkelt.
Ha, ha skrattar da du tankt pa att stjala nagon ridtimme fran dottern. Kom ihag en gang da sonen var 5 ar och var ute i skogen och red medan jag gick brevid. Det var bara han och jag , sedan helt plotsligt ville jag rida och tjatade pa stackars sonen att lana ut shettisen en stund till mig. Men han vagrade.:) Tank da vad jag var ridsugen att jag tom kunde tanka mig att rida pa en shettis. men har man hallit pa med hastar i 15 ar och lite till sa kan man helt plotsligt bli sa sugen. Sa Ing jag forstar dig!! Nagra ridlektioner tycker jag helt klart att du kan sno till dig..:)Blev sjalv forvanad hur gamla hastarna blir har mot hemma i svedala. Men jag har hort av dom som vet att det beror mycket pa att de gar ute nastan hela aret och inte star inne i stall pa vintern och far isig mycket damm etc. Har lever dom mer naturligt.TomCat hur kunde en 28 arig hast heta det?? Namnbyte eller? :)Stallet lat urmysigt! Vill ocksa bo sadar! hur lang tid tar det med bil fran dig? Lite nyfiken om jag kanske ska aka dit.Glad att du nu har mer enrgi igen och att forkylningen ar over for den ahr gangen.
Finns det kanske ridlektioner där du kan rida tillsammans med din dotter? Det vore väl ändå helt enkelt toppen? eh, juristen inom mig vaknar och gör ett tolkningsföreträde…för då…rent tekniskt så stjäl du ju inte pengarna från din dotter. Du är helt enkelt en god mor som berikar hennes barndomsminnen med saker som hon gjorde t-i-l-l-s-a-m-m-a-n-s med dig. Dessutom så är du värd en ridlektion eller två efter din sommar och motighterna då du kom hem. Så de så. Kram!
Vad mysigt det låter, nästan som på film eller i en mysig liten kärleksroman. Man kanske inte ska sno sina barns pengar, men kanske det är ok att låna lite tills man får några egna, och föresten så tycker jag du förtjänar några timmar på hästryggen.
Det låter som ett jättemysigt ställe! Jag red för första gången i maj och var livrädd – det är nog bättre att börja när man yngre och inte så skrajsen av sig…