Har varit hos tandläkaren två gånger den senaste veckan. Kan konstatera att det inte bara är bilarna, husen, utbudet av flingor i affären och självförtroendet som är större i USA i jämförelse med Sverige; även bedövningen man får när en tand ska lagas är något alldeles extra. Av Dr Anderson blir jag så bombarderad med sprutor i kinden och i munnen så jag förlorar blinkförmågan på mitt vänstra öga. Det liksom fladdrar iväg på egen hand, helt okoordinerat med det högra. Och jag känner absolut ingenting, uppfattar bara litet vagt hur olika slags vassa instrument kommer och går till ett område där min tand förmodligen befinner sig.
Om det inte vore för att borren är så högljudd så den överröstar jazzmusiken i bakgrunden skulle jag nog somna en stund.
För övrigt så har vi en bra sjukförsäkring; ändå är min tandläkarräkning uppe i 600 dollar vid det här laget. 600 dollar!! Jag måste se till att skaffa mig ett jobb, snarast!
Lämna ett svar