Avresedag och jag inledde den med en sista joggingrunda längs mina stigar i mina skogar, tillsammans med min brors lilla glada golden retriver. Det var kallt ute, bara några plusgrader, solen sken och det var som att få en oväntad present – en tidig höstdag bara så där. Till mig. Lycka!
Vi sprang där i skogen, Maja och jag, och rätt som det var hoppade hon i sjön och jagade en sjöfågel och jag stod och tittade på henne där hon simmade omkring i solen i godan ro och tänkte att jag borde ha tagit kameran med mig.
Men så – aha! – kom jag på att jag har ju mitt tekniska underverk med mig, min Ipod. Finns det stoppur så finns det säkert kamera också.
Men. Det gjorde det inte. Det finns videokamera upptäckte jag där jag stod, men det finns inte en vanlig kamera. Varför är det så? Är inte det konstigt? har man inte mer användning för en kamera än en videokamera?
Nåväl. Nu släcker vi lampan på vårt hotellrum, imorgon åker vi hem.
Jag har haft en flera år gammal Ipod som inte hade så många finesser. Men den lade av och för bara några veckor sedan köpte jag en ny fin modell som man kan göra allt möjligt med, jag har bara inte tagit mig tid att lära mig dem. Vilket ju är ganska tydligt…Till mitt försvar vill jag anföra att jag använder bara musik och podcasts, ja och så stoppuret numera, och jag orkar inte sätta mig in i allt det andra. Men nu ska jag hitta kameraeländet!
Men visst finns det kamera! Eller vad har du för modell?