Vi kunde förstås inte hålla oss borta, vi var tvungna att göra en liten söndagsutflykt till våra eventuellt nya kvarter .
Först åkte vi förbi Huset. Vi hade hoppats att vi skulle få se svettiga män i full färd med att bära ut soffor och bokhyllor till flyttbilen som vi hade hoppats skulle stå parkerad utanför huset. Dessvärre såg vi varken till män eller flyttbil, bara ägarens bil stod parkerad på uppfarten och det bekymrade oss en del. Vi är helt enkelt lite oroliga för att han inte tänker flytta ut.
Vi körde vidare och efter en minut kom vi fram till havet.
Där låg det och jag tänkte tanken att nästa helg kanske, kanske jag är ute och joggar just precis här. Kanske jag springer ner för just den där stigen för att se om den tar mig ända ner till havet. Kanske.
Ja, sedan åkte vi vidare till parken som ligger ett par kvarter bortanför huset som vi kanske får köpa. Hittade ett ställe där ungarna kunde cykla omkring lite hur som helst. Vi läste tidningen. Drack kaffe. Spelade lite fotboll. Tänkte att om vi får köpa huset så kan vi cykla hit nästa helg igen. Cykla. På tre minuter.
På väg hem – ja vi vet att det är lite stalkervarning men vi kan inte låta bli – körde vi förbi huset igen. Det såg likadant ut. Samma bil, inga flyttgubbar.
Strax efteråt ringde vår mäklare och meddelade att ägaren undrar om han kan få hyra huset av oss ett par veckor efter att vi köpt det.
"Ne"j, sa vi. "Nej, nej, nej."
Vår mäklare meddelade hans mäklare detta, varpå hans mäklare meddelade att han (ägaren) inte kommer att kunna flytta ut tills på tisdag när köpet ska avslutas.
"Nähä", sa vi. "Vad gör vi då?"
"Det är bara att skicka dit sheriffen och köra ut honom", sa vår mäklare.
"Ojdå", sa vi. Det lät så…drastiskt på något vis. Inget man vill syssla med när man gör sitt livs första husaffär. Då vill man gärna att allting ska gå lugnt och fredligt till, utan någon som helst inblandning av sheriffer med dragna vapen.
Imorgon ska vi göra slutinspektion och ägaren kommer med största sannolikhet att vara där. Då kanske allting ordnar sig. Det känns lite nervöst.
Men vad fint! Jag tycker det ser jätte gulligt och mysigt ut! Tänk att få er egen tomt nu! Härligt! Sedan att det är så nära till havet, wow!Nästa gång blir det fika i ditt hus!:)
Hoppas hoppas att allt gar bra nu da ni ar sa nara malet. Det verkar ju vara ett jattetrevligt omrade.Jag haller tummarna sa att de nastan ar bla.