Efter jobbet jäktade jag iväg till bibliteket där jag skulle tillbringa några underbara dyrbara timmar, men fann att biblioteket var stängt. Försökte ringa Jeff för att få tag på nycklarna till hans jobb, som jag visserligen förknippar med total avhandlingsångest och får hjärtklappning när jag kliver in i men som ändå är bättre än ett stängt bibliotek, men hans telefon var avslagen och hemtelefonen var upptagen (av min älskade dotter som planerade morgondagens playdate med sin bästa kompis i en halvtimme visade det sig). Kunde inte gå hem och hämta nycklarna, ity då skulle glada barn skulle börja slita och dra i mig från alla håll och kanter och mina dyrbara timmar ryka all världens väg. Hittade inget fik med bra plats.
Till sist hamnade jag på Coffee Bean, det som ligger alldeles i närheten av vår lägenhet, i hörnet av Gailey och Weyburn. Det är ett jävla liv här, kan jag meddela och ganska svårt att koncentrera sig, inte särskilt bra skrivstämning alls. Dessutom måste jag vrida skärmen i en obekväm vinkel så att ynglingarna som sitter här – och det är bara ynglingar – inte ska se att jag kollar in min facebooksida . Jag tänker att de skulle nog rysa lite inombords om de såg det, ungefär som man kan göra när äldre människor använder tonårsspråk för att verka lite ungdomliga. Som uttrycket ”gilla läget” till exempel – jag klarar inte av när vuxna människor säger ”gilla läget”. Det kan förstås vara jag som inte tillbringat tillräckligt mycket tid i Sverige på sistone och därför inte insett att ”gilla läget” numera är ett allmänt vedertaget uttryck för såväl ung som gammal, men hur som helst, jag ryser lite inombords när jag hör det. Så tänker jag att ynglingarna känner när de ser tanten i hörnet och henns facebooksida – de ryser lite inombords. Och ifall någon undrar så nej, jag känner mig inte riktigt hemma i min nya ålder. 40. Herregud.
Petra, Jennifer Aniston är min livlina i denna 40-årskris, hon och alla dessa 40-någontingsnygga och starka kvinnliga skådespelare, typ Julianne Moore. Tack Veronika 🙂
valkommen i ganget och grattis i efterskott. Du det ar bara att gilla laget.:) Kunde inte lata bli att skriva det..:)
Jag har aldrig använt uttrycket gilla läget! Jag skulle nog rysa lite om min mamma började använda facebook, men hon är faktiskt nästan 60 😉 Hon verkade lite sugen i somras när hon tjatade på mig att jag skulle visa hur det funkade! Det känns faktiskt jättekonstigt att O nu gått med i FB, och jag har sagt åt honom att inte göra alla knäppa tester och skicka får på folk… Jag tror han tröttnade lite på att det var JAG som höll kontakt med HANS vänner på FB :DKom ihåg att du är lika gammal som Jennifer Aniston – det känns väl inte så gammalt 😉 Kram!
Jamen så är du också en yngling på knappt 30 bast, min vän och jag är en tant på 40. Åh herregud, jag började just må lite illa när jag skrev det där. jag får sluta upp med denna åldersnoja, man är inte äldre än man gör sig, eller hur???
Gilla läget…vad är det för konstigt med det? Jag började använda det utrycket efter 25:-)H