Tänk att vara journalist, en bra och framgångsrik journalist med massor av journalistkollegor att diskutera skrivande och allt annat spännande med. Tänk att man tillsammans med en av de kollegorna spånar på några uppslag och idéer och att en av de idéerna utmynnar i ett gemensamt bokprojekt, ett bokprojekt som man sedan sitter i en grandios lägenhet i Marocko och finslipar tillsammans.
Tänk sedan hela den resan, att skriva en bok om ett ämne som man verkligen är intresserad av och att få göra det tillsammans med någon annan som man tycker om att jobba med. Tänk allt forskande och läsande, allt dispositionsfilande, alla utkast, alla textversioner som mailas fram och tillbaka (eller ja det finns ju Google.doc också). Alla diskussioner, alla strykningar och omskrivningar, all frustration, alla tysta kvällar framför datorn med alldeles för mycket kaffe och alldeles för lite text, men också, någon enstaka gång, i det där totalt koncentrerade, glasklara tillståndet som överträffar det mesta annat man kan företa sig här i livet och som gör att texten nästan skriver sig själv.
Tänk all stillsam, ren och skär lycka över att få göra allt detta. Tänk det.
