Jag äter frukost i min lilla stuga en solig torsdagsmorgon. Fil med färsk jordgubbsylt, äpplen, flingor och några slags brunbeiga frön som min mamma påstår är bra för mig.
Under tiden som jag äter frukost lyssnar jag på radio och läser Bodil Malmstens De från norr kommande leoparderna.
Jag sitter där och inser att här, vid mitt köksbord med gröna marimekkoblommor, sitter jag med ett absolut koncentrat av det allra, allra bästa med Sverige:
Sveriges radio P1. Bodil Malmsten. Filmjölk.
Förstår ni det, svenska folk, vilka skatter ni sitter på? Kanske ni blivit lite hemmablinda, kanske ni slår på radion och slölyssnar lite på P1 Morgon medan ni förstrött käkar upp filfrukosten utan att inse hur bra det faktiskt var, vilken bra början på morgonen det blev? Och den där senaste Malmsten-boken som ni skulle köpa och läsa i hängmattan under semesterna första dagar, kanske ni inte har kommit er för att göra det ännu, fast ni tänkte att ni skulle?
Om det är så, så får ni en påminnelse av mig, utlandssvensken:
Malmsten. P1. Filmjölk. Utan inbördes rangordning eller jämförelser.
Glöm aldrig det.
Det bästa med Sverige.
I hear you people, but comparing good things and authors in the US with good things and authors in Sweden is like comparing Bodil Malmsten with fil, it just doesn’t make sense. Maybe I’ll make a US list later and we can discuss that.
Mary Karr on the bench in the shade.
Well I read harry potter on our deck with a beer. You just can’t top that!