Tack för fler kommentarer på mitt tidigare inlägg. Jag började svara där, men det blev så långt och så ville jag verkligen hamra in mina åsikter i varje eventuell läsare så det fick bli så här.
Först mÃ¥ste jag bara säga att pÃ¥stÃ¥endet att "problemet är att väldigt liten del av svensk media har kvalificerade reportage…" är ju helt…jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Kanske bara att det bekräftar min rubrik. Den här sommaren har jag läst "samlingsreportage-böcker" av Anneli Jordahl, Jan Gradvall och Niklas Orrenius. Jag har läst ett par Filter, nÃ¥gon Axess, 00-tal, Tidningen Vi och en hel del andra tidsskrifter. Sverige har massor av alldeles fantastiskt begÃ¥vade journalister!
Åter till ämnet: gratisjournalistik vs betald journalistik, traditionell media vs bloggar.
För att försöka hålla mig kort så tror jag helt enkelt att bra journalistik kostar pengar. Om det nu är så att våra USA-korrar gör ett dåligt jobb och mest sitter vid sina skrivbord och läser amerikanska tidningar som de sedan refererar ur i sina artiklar, så blir det ju inte bättre för att en bloggare gör samma sak. Ja, Det Progressiva USA (för att bara ta ett exempel, jag vill inte hålla på och peka ut den bloggen hela tiden, det är absolut inget fel på den) är gratis, men om vi nu ska prata kvalitet och vad vi vill att journalistik ska vara i framtiden så är det väl knappast kostnadsfri referatjournalistik, i vilken form det än må vara, som är den mest eftersträvansvärda. Väl?
Jag tror så här: Om man vill skriva bra reportage, om man vill hitta nya nyheter och inte enbart referera till andra källor, så kostar det pengar, vare sig man publicerar sig i en blogg eller i en tidning eller på blommigt fucking toalettpapper.
Någon måste helt enkelt betala. Någon måste betala Martin Gelin för att han tillbringar några dagar i Tennessee och skriver sin artikel, annars kommer han att vara tvungen att skaffa sig ett annat jobb för att inte dö av svält och då kommer han inte att ha tid att åka till Oklahoma eller Minnessota eller Nyköping och göra fler bra reportage. Möjligtvis kommer han att sitta vid sitt skrivbord några kvällar i veckan och blogga om något intressant han läst i tidningen eller sett på något nyhetsprogram i TV. Det blir säkert riktigt bra det också och alldeles säkert blir det gratis, men är det det vi vill att journalistik ska vara begränsad till? Det tror inte jag att någon vill. Dett är faktiskt inte bra nog.
Hörni, aldrig har väl intresset för skrivandet och möjligheterna att bli läst varit större än nu. Det är ju alldeles fantastiskt, helt makalöst! Tänk om alla dessa begåvade skribenter, bloggare såväl som "vanliga" journalister, kunde sluta ödsla tid på att bråka om vem som är bäst och istället diskuterade viktigare, roligare saker. Till exempel hur vi vill och kan gestalta och förklara och förstå samhället genom det skrivna ordet, oavsett publiceringsform. Och hur vi ska finansiera det.
Jag menade faktakoll bortom refererandet, där det krävs resurser och kontakter. Det blev oklart, jag skulle sagt fakta istället för intryck. Bloggarnas styrka är väl annars just det kritiska och personliga kommenterandet.
Fast Lotta, jag hÃ¥ller inte riktigt med om det, jag tycker att det finns skickliga hemmabloggare som är bÃ¥de kritiska och ifrÃ¥gasättande. Grejen är att när att den skicklige hemmabloggaren inte längre nöjer sig med att diskutera och referera till andras upptäckter och Ã¥sikter utan vill göra sin egen grej, sÃ¥ tar det tid. Och tid är pengar, förr eller senare… Camilla, tack!
Håller med digGivetvis kostar journalister pengar! Vilka reportage skulle vi annars få? Jag gillar verkligen grävande journalistik, då skrapas det inte bara lite på ytan utan ger underlag för vidare diskussion och agerande.Mycket bra skrivet av dig tycker jagKram
Du formulerar det väldigt väl, referatjournalistik, det är ju precis vad det är. För vilka källor har en hemmabloggare tillgång till? Och: hur mycket är hemmabloggaren intresserad av att ifrågasätta, testa, sina egna intryck?