Maj är en galen månad, en berg-och-dal-månad som får en att svära över alla åtaganden, samtidigt som man är så stillsamt lycklig över allt det roliga som händer hela tiden. Det är inga märkvärdiga saker alls, jag kräver inte så mycket av vardagen för att trivas. Trevliga människor, glada barn, nya saker, nya bekantskaper. Sånt gör mig lycklig. En ny bil och lite lön är också sympatiska inslag i tillvaron.
En annan grej som borde vara trevlig är att jag börjat läsa på om livet som hundägare i allmänet och boxerägare i synnerhet, men särskilt roligt är det faktiskt inte. Jag känner mig mest skraj inför detta äventyr som är tänkt att dra igång till hösten.
Klarar vi av det? Fixar vi ännu en familjemedlem? Vilket framtidsperspektiv ska vi ha när vi funderar på om vi kan ha hund? Ett år? Fem? Ett helt hundliv? Eller är det som med barn, det finns ingen bra tid att skaffa dem, men när de väl anlänt får man planera runt det och det löser sig oftast ganska hyfsat?
Och alla beslut som behöver fattas, my god! Hanhund eller tik? Valp eller äldre hund? Rescue eller uppfödare? Boxer eller liten hund som barn kan promenera med, men som inte duger att springa uppe i bergen med?
Kanske lika bra att skaffa två? Och kanske en blandras är bättre eftersom alla renrasiga hundar verkar bära på usla gener, blir sjuka och måste avlivas före fem års ålder efter att först ha kraschat familjens ekonomi på astronomiska veterinärräkningar?
Nej, det är mycket att fundera över här och det är jag som måste fundera. Ungarna vill bara ha en hund och Jeff, ja jag vet inte riktigt. Han är ganska otydlig, för att inte säga osynlig, i den här processen än så länge. Inte alls ointresserad, men det blir allt tydligare att det är jag som kommer att fatta de hundrelaterade besluten i den här familjen.
Just nu lutar det åt: Boxer. Hanhund. Valp. Några synpunkter på det?
Ett år låter realistiskt, vad skönt att höra. Nu ska vi bara hitta en seriös uppfödare också. Det är mycket med det här och det tar sån tid. Jag läser hundböcker och vill ha en liten valp nu, på en gång!!
Tycker det låter toppen! Ett år framåt tycker jag man ska kunna planera när man köper valp, sen löser sig alltid resten!
Och jag hade rått till att kastrera och göra det väldigt tidigt.
Ã…h vad mysigt med valp!! Mums!