En gång för länge sedan läste jag en krönika av Linda Skugge där hon skällde ut någon stackars fotbollsspelare som hade svarat på frågan om hur en perfekt dag för honom såg ut. Det var inte Skugge själv som ställde frågan, hon hade läst intervjun någonstans och blivit så förbannad för att fotbollsspelaren, som inte bara var fotbollsspelare utan också pappa, beskrev en perfekt dag som inte på något sätt inkluderade barnen. Jag kommer inte ihåg alla detaljer, men det handlade antagligen om att sova ut och lång frukost och Tipsextra och något sånt. Inga barnaktiviteter i alla fall, det var kontentan av alltihop.
Linda Skugge tyckte att det var skit och kunde inte förstå hur en förälder kunde tänka sig en perfekt dag utan att barnen var med.
Jag vill minnas att jag höll med henne om det.
Och det jag vill säga med detta långa intro är att idag var jag den fotbollsspelaren; idag har jag haft en alldeles fantastiskt skön dag som inte på något vis har inbegripit mina barn, förutom genom ett telefonsamtal i morse.
Mina barn är nämligen ute på egna äventyr hos farmor och farfar och jag har:
sovit alldeles ostört till halv nio;
tränat på gymmet;
kommit hem, duschat och gått ut och ätit frukost och läst tidningen;
besökt Lacma och tittat på Vanity Fair-utställningen;
ätit en sen lunch och läst i min nya bok.
Och nu sitter jag vid skrivbordet och njuter av lugnet och tystnaden och har samtidigt en vag känsla av att jag kommer att hamna i dåliga-föräldrar-helvetet när jag dör. För jag har inte bara njutit av min lediga och barnfria dag idag; jag kommer att fortsätta så här hela veckan. Hela resten av veckan har jag semester, medan mina barn går i skolan och jag ser så fram emot det. Jag ska krama dem på morgonen och lämna av dem och jag ska hämta dem på eftermiddagen och krama dem igen och där emellan ska jag ha en ocean av jag-jag-jag-tid och det ska bli så oändligt skönt.
Jag tröstar mig med att jag blir en bättre mamma av det. Kanske det kanske. Det hade nog inte Linda Skugge tyckt.
Ah, vad skönt med lite medhåll Eva, nu ska jag njuta av resten av semestern med gott samvete :-)Fast allvarligt talat så är det svårt, fast jag vet och håller med dig i det du skriver, att göra sig av med den hemska idealbilden av vad en mamma ska vara och göra, även om man inte håller med om den. Jag jobbar på det.
Blir man en dÃ¥lig sambo, kompis, syster om man tycker att en perfekt dag utesluter just de ovan nämnda? Jag tror inte det. Men av nÃ¥gon anledning har vi hamnat i en situation där vi aldrig fÃ¥r tala illa om eller gnälla över de smÃ¥ liven. Jag tycker att det är viktigt att ha egen tid, oavsett om man är mamma, sambo eller fru. Det är svÃ¥rt att t.ex. njuta av Tipsextra om man hela tiden avbryts av barnen och det kan ju vara sÃ¥ att just Tipsextra varit en av ens största glädjeämnen innan man fick barn. Barn är underbara, men vi behöver ocksÃ¥ en egen tid dÃ¥ vi njuter av att vara ensam eller tillsammans med andra i ens egen Ã¥lder. ‘SÃ¥ därför Ing, njut utav bara sjutton sÃ¥ kan du kramas och leka med barnen sedan..