Så var det detta med skrivkursen då. Igår läste jag mina sex sidor om att emigrera från Norrland till Uppsala och det blev så bra! Texten i sig behöver en hel del jobb förstås, men diskussionen efteråt blev alldeles fantastiskt rolig. Alla kände igen sig, vare sig det handlar om att flytta från Michigan, Queens, Texas eller Norrland så är det mycket som är lika och att sitta och prata om min lilla by i norraste norrland med ett gäng amerikaner från alla möjliga håll och med alla möjliga erfarenheter i bagaget var häftigt, minst sagt.
Och att få feedback på en text, vilken lycka. Vi får väldigt snäll feedback, vi får bara ställa frågor om texten och dessutom enbart om innehållet, inget om struktur eller språk. Absolut ingen kritik, vare sig den är konstruktiv eller ej. Ingen risk att vi går därifrån med förtvivlade och förkrossade författarhjärtan alltså, men förhoppningsvis med massor av ideer och uppslag som kan göra texten bättre.
Och nu är det bara tre gånger kvar. Just när vi börjat lära känna varandra och varandras texter, när diskussionerna har börjat ta fart och svävar iväg åt alla möjliga håll och ingen vill gå hem när klockan är tio. Suck.
Leave a Reply