Ja, vi var ju pÃ¥ Disneyland dÃ¥, alla nio. Och Disneyland var som Disneyland brukar vara, dvs knökfullt. ÄndÃ¥ fanns det visst plats för lika mÃ¥nga till, en anställd berättade att det var cirka 60 000 besökare pÃ¥ söndagen, men att parken har kapacitet – och tillstÃ¥nd – att släppa in 120 000. Mein Gott säger jag bara, var i all världen har Musse Pigg tänkt sig att hysa in de människorna???
För övrigt så handlar ett besök på Disneyland framför allt om att tillfredsställa kroppsliga behov, i synnerhet om man är där tillsammans med sex barn i olika åldrar. Kissnödig, hungrig, trött, kissnödig igen, hungrig igen, varm, mamma det är så varmt och jag orkar inte vänta och jag är kissnödig. Och hungrig. Så där höll vi på. Senare på kvällen började alla, trots påpälsning av varma jackor, frysa.
Mellan allt kissande och ätande fanns det förstås stunder av barnlycka och det är väl därför man, trots allt, åker tillbaka dit igen och igen. Som när vi åkte genom Sjumilaskogen och träffade Nalle Puh (tre gånger för det var ingen kö!), eller när vi såg på Aladdin-showen, eller när vi fick träffa Musse Pigg (vi köade över en timme för denna mususling, när det väl var vår tur föstes vi snabbt in i hans filmstudio, foton knäpptes blixtsnabbt och sedan ut genom nästa dörr. Jag tror sex-åringen knappt fattade att hon hade träffat honom. Fy f-n vad jag känner mig genomlurad såna gånger. Men sex-åringen var överlycklig, vilket gör att jag känner mig lurad å hennes vägnar också.)
Sammanfattningsvis så gick det bra, alla var vänner när vi åkte hem och alla var nöjda, om än mycket, mycket trötta. Och nu dröjer det till nästa besök från Sverige innan vi behöver åka dit igen.
Visst är Legoland ett kanonställe för mindre barn, nån gång efter nio kanske det måste till häftigare upplevelser. Men Disneyland är visst bra och mina två större ungar älskar det. Och är man bara mentalt inställd på köer och trängsel och kiss-och matpauser så är det helt ok för föräldrarna också. Men hur var det nu, skulle inte ni åka i Februari? (här skrattar jag bara snällt, inte alls elakt, åt din tankspriddhet)
Jag har ju bokat in oss pÃ¥ Parrc Asterix i sommar, och sannolikt även Eurodisney, fÃ¥r se hur det blir. Egentligen vill jag inte till Eurodisney – hatar köer – och SexÃ¥ringen har inte heller uttryckt intresse för detta, men det känns som att när man väl är i Paris, sÃ¥ bör en sexÃ¥ring besöka Eurodisney. Vi fÃ¥r se.Legoland är jättebra, framförallt för mindre barn. Det märks verkligen att det är byggt för barn, och inte för ungdomar. Det är ocksÃ¥ bra för smÃ¥barnsföräldrar, kännss safef, och med goda picnic-utrymmen.
Tack Toini! Och klokt av dig, det finns ju sÃ¥ mycket annat som är mer roligt och spännande att se och göra i Kalifornien än Disneyland. ÄndÃ¥ hamnar vi alltid där…
Kul att läsa din blogg! Har aldrig haft någon längtan att åka till Disney och kolla in nån jävla mus. (vad jag skrattade när jag läste din kommentar)
3 och 1, nej nej, åk till Legoland istället tycker jag, mina ungar (6, 4, och 2) hade jätteroligt. Inte så stort och fler rides för mindre barn. Och egentligen så tycker jag väl inte så illa om nöjesparker, Disneyland är ju på sitt sätt fantastiskt. Men också så totalt genomkommersialiserat och svindyrt. Jag känner sig som en total sucker när jag går tillsammans med 60000 andra och trängs armbåge mot armbåge och står timtals i kö för en jäkla mus.
Hmmm, har ännu inte varit pÃ¥ Disneyland, eftersom mina kottar endast är 3 och 1. Men jag antar att det snart blir dags…Dessutom sÃ¥ är jag barsnligt förtjust i nöjesparker. Ursprunligen frÃ¥n Göteborg (studier, jobb, kärlek förde mig bort därifrÃ¥n) sÃ¥ har jag ju en extrem förkärlek för Liseberg!!