En fråga till människor med barn i amerikanska skolor:
När tar lösbladshelvetet slut, tar det över huvud taget slut, eller kommer vi att få leva i detta kaos i evigheters evighet???
En fråga till människor med barn i svenska skolor:
Har svenska skolbarn skolböcker idag eller är de bortbesparade? Jag minns fortfarande mina läseböcker från ettan och min gula bok som jag tränade att skriva skrivstil i (eller det var kanske i trean) och matteboken och till och med min läslåda som jag visserligen avskydde innerligt, men i alla fall. Jag hade en.
I dotterns skola har man alltså inga skolböcker. Istället kommer hon hem med tre ton lösa papper varje dag och eftersom inget får slängas bort ("mamma jag kan behöva dem senare") så breder sig papperskaoset likt en slemmig amöba snabbt ut över hennes skrivbord och vidare ut på golvet. Och ja, vi har en låda dit allt ska läggas, men tack vare små flinka syskon och en slarvig sex-åring så hamnar inte papperen alltid där. Eller ens ibland. Ibland har de bevisligen legat där eftersom jag alldeles säkert minns att jag la dit dem, men sedan har de ändå på något besynnerligt vis förflyttat sig.
Det värsta är att hemläxorna också består av löspapper. Och när de kommer bort, och de gör de i den allmänna oredan, så är det panik!! Och mitt i alltihop så ligger det papper från läraren som man inte får missa, men som det kan hända att man missar ändå.
Är det en kostnadsfrÃ¥ga? Kanske i en del skoldistrikt men i vÃ¥rt snarare en prioritetsfrÃ¥ga tror jag. Dotterns public school ligger i ett skoldistrikt där de billigaste husen kostar 2 miljoner dollar och där var och varannan förälder är mooovie produuucer (nix, vi har inget hus och vi producerar – tyvärr – inga filmer). Alternativt fastigehtsmäklare. "My daddy makes movies" är en standarreplik. Senast idag, när jag skjutsade dottern och nÃ¥gra klasskompisar till en teater (field trip alltsÃ¥) längs med Sunset Bl, sÃ¥ pekade en av ungarna pÃ¥ en filmreklamtavla, "my mummy produced that movie". "Did you get to watch it?" frÃ¥gade jag. "Oh yes, it´s just toooo funny for words" svarade han, den lilla rara sex-Ã¥ringen.
I alla fall, på grund av alla välbärgade morsor och farsor så förväntas alla donera minst 800 dollar per läsår till skolan och jag kan tänka mig att bra många donerar bra mycket mer. Borde man inte kunna köpa in litet böcker för de pengarna, va??? Nu har de köpt in en ny ljus-och ljudanläggning till aulan, eftersom det är många och ganska avancerade jul, vår, höst och sommarshower som sätts upp varje år. Och det är väl bra för detta är ju trots allt LA, vi måste tänka på återväxten och alla vill vi ju att våra barn ska växa upp till arbetslösa, neurotiska skådespelare, men kunde man inte lägga litet mer pengar på böckerna och litet mindre på showerna.
Problemet med pappersmisären är förstås i grund och botten den att vi inte har bättre ordning på vår vardag i största allmänhet. Med litet mer organisation och bättre rutiner så skulle vi väl få ordning på lösbladen också. Det är ytterligare ett projekt som finns på min att-göra lista.
Den börjar bli oroväckande lång, den listan.
och nu vet jag varfor mina universitetsstudenter liksom inte tycker att de GJORT nagot om de inte fyllt i en handout. (jag delar inte ut handouts.)
Jag bor i england och pa min dotters skola har vi samma problem. Inga skolboker, bara massvis av paper…..